1 maj - att stå upp för solidariteten!
Framför allt är vi väldigt många vanliga människor som utan arbetarrörelsen skulle ha haft det mycket sämre de senaste hundra åren.
För en del kan 1 maj tyckas höra till historien och inte vara något som fortfarande behöver manifesteras. Men jag är övertgad om att även de kommande hundra åren kommer påverkas av i vilken mån arbetsrrörelsen får vara med och utveckla samhället.
Den viktigaste grunden för arbetarnas rörelse är solidaritet. Att jag är beredd att avstå av överflödet för att någon annan ska kunna få det lite bättre. Att vi har ett gemensamt ansvar för att människor kan leva ett drägligt liv. Oavsett om det är min grannes barn, en människa från ett annat land med ett annat språk, eller om det är någon som är sjuk eller som inte har ett jobb.
Man kan alltid träta om hur många kronor och ören av en hundralapp som ska betalas till det gemensamma och hur mycket man ska få råda över själv.
Men oavsett den exakta gränsen så tycker jag att det är anmärkningsvärt att samtidigt som många människor får det bättre och rör sig med ett överflöd som inte har någon jämförelse i historien - samtidigt är man mindre benägen att avstå till de som inte fått del av överflödet.
Idag får jag, och andra med jobb och hyfsad inkomst, skattesänkningar. Samtidigt får ett av mina syskon, och andra som inte har jobb, mindre att leva på.
De som redan haft svårt att få pengarna att räcka till får ännu sämre möjligheter att ge sina tonårsbarn fickpengar till kläder, nöjen och skolutflykter. Fler ensamstående föräldrar som redan sover i vardagsrummet flyttar ihop sig i ännu mindre lägenheter så att även barnen måste dela rum. Ännu fler barn som inte har möjlighet att få en veckas semester på annan ort.
1 Maj behövs. Att gå med i tåget är att visa solidaritet. Imorgon ska jag stolt gå med mina barn.
Finansminstern vill ta bort bostadsbidraget
Anders Borg vill att bostadsbidraget helt ska försvinna och att ensamstående med barn istället ska få ett extra barnbidrag.
Jag blir ledsen när jag hör det. Känner stor vanmakt.
Jag vet att bostadsbidraget är ett av våra absolut viktigaste bidrag för de människor vars inkomst inte räcker till det mest nödvändiga - så som bostad, mat och kläder.
Förutom ensamstående föräldrar, med eller utan delad vårdnad, så är det även ensamlevande pensionärer och sjukskrivna som håller nästippen ovanför den riktiga fattigdomen med hjälp av bostadsbidraget.
Att ta bort det vore så jäkla illa!
Tillsynes övertygande
Eftersom kommentaren släpptes i ett sammanhang där ytterligare utläggningar inte tillät sig hopar sig nu frågorna.
På vilket sätt kan ett utseende vara övertygande?
Komedi eller tragedi?
Nog för att jag är kritisk till mycket av den nya regeringens politik. Jag anser att den slår hårt och att man för en klassisk högerpolitik. Riksdagens egen utredningstjänst visar att hälften av skattesänkningarna går till den tiondel som har mest, samtidigt som det blir midre pengar kvar för att stödja de med minst pengar.
Men det här är nog ett steg värre än vad till och med moderaterna tänkt sig, eller?
Bristen på lönetak i nystartsjobben gör att även höginkomsttagare får sin lön subventionerad av staten. I Stockholm har en man fått ett nystartsjobb på ett IT-företag, och tjänar 68.400 kronor i månaden.
I fallet med mannen med en månadslön på 68.400 kronor innebär det att staten subventionerar företaget med drygt en kvarts miljon kronor sammanlagt.
Har SSU hittat tillbaka till de omöjliga idéerna?
Man gjorde upp med gamla hierarkier och menade att de som var rika skulle vara med och betala utvecklingen för de som inte hade råd att köpa den själv.
Socialdemokraterna har genom åren drivit och förverkligat både dessa och en rad andra omöjliga idéer.
Idag finns det också stora problem att ta tag i. Har vi slut på de omöjliga idéerna?
Var är de dramatiska förslagen på social reformpolitik som gör upp med vår tids orättvisor och odrägliga förhållanden? Vi har även idag djupa orättvisor, allvarlig bostadssegregation, stora skillnader i möjlighet till inflytande och självförverkligande.
Kanske har vi sossar blivit för mesiga och inte riktigt vågat ta de radikala greppen under senare år?
Efter gårdagens besök i Vivalla har jag haft mycket grubblerier på temat. Därför kändes det befriande att se SSU:s nya kampanj om klimatförändringar.
Dörrknackning i Vivalla
För några dagar sedan delades det ut ett flygblad till alla hushåll i Vivalla där förslaget beskrivs med både ord och planritning. Under den här veckan är vi ute och knackar dörr och ställer frågor om förslaget.
Jag var ute ett par timmar idag, tillsammans med både nya och gamla medlemmar, några själva boende i området. Vi hann knacka ungefär 300 dörrar och pratade med personer i över hundra hushåll idag.
Vi frågade om de hade sett flygbladet och om de tycker att det är en bra idé att bygga en friidrottshall i Vivalla.
Att fråga människor vad de egentligen tycker i olika frågor och vad de vill ÄR kul. Och man får mycket synpunkter på annat som vi lyssnar på och tar till oss. I de bostadsområden vi rört oss mest i, finns det helt klart en vilja och en glädje att få diskutera och bli tillfrågade om frågor som berör samhällsutvecklingen.
På en del ställen är svenskan knackig och det är jäkla skönt att vi har medlemmar med som kan fler språk än de europeiska. Jag känner att jag gör något viktigt och något verkligt när vi är ute och knackar på hos folk och pratar med de som sällan skriker högst inom politiken.
Vi får både ris och ros och framförallt får vi viktiga kunskaper med oss. Allt som oftast får vi även en ny medlem eller två. Människor som delar de socialdemokratiska värderingarna och själva vill vara med och arbeta för att utveckla samhället.
Vi kommer fortsätta att ut och fråga vad Örebroarna tycker.
Precis när Leijonborg fått makten - blir han av med den
Jag tror att det finns många goda skäl för folkpartiet att byta ledare inför nästa val - han har suttit länge och opinionsiffrorna har rasat. Det senare brukar vara skäl nog för borgerliga partier att rumstera om i toppen.
Jag är inte någon stor fan av Leijonborg och har inte kunnat skönja någon större genialitet i hans partiledarskap. Trots det tycker jag lite synd om honom.
Den största drivkraften för politiker är ju faktiskt att få vara med och bestämma. Som politisk företrädare vill man ha makt så att man kan förverkliga sina idéer om hur samhället kan och bör utvecklas.
Leijonborg har varit politiker i opposition i nästan tio år. Och nu när han "äntligen" får vara med och styra utvecklingen - då vill hans partikamrater att han ska avgå.
Det måste kännas surt.
Nya majoriteten sparar för att de vill - inte för att de måste!
Kommuner måste ibland spara på verksamheter. Jag har själv varit med under 90-talet då räntorna skenade, underskotten var stora, arbetslösheten ökade och det helt enkelt inte fanns pengar till verksamhet. Tider som innebar att vi politiker var tvugna att göra tuffa besparingar.
Men idag är det inte sådana tider.
Ansvarigt kommunalråd Rasmus Persson (c) säger att man måste göra dessa besparingar eftersom man har för lite pengar i nämnden. Rasmus hoppas att Kommunstyrelsen ska skjuta till mer pengar. Det hoppas faktiskt jag med.
Idag samlar kommunen skattepengar i ladorna och gör samtidigt kraftiga besparingar på de äldre. Besparingar i sådan omfattning att vi inte ens ägnade oss åt det under 90-talets krisår.
Och det under en tid när man tar över ett kommunalt bokslut med 300 miljoner i överskott, ekonomin är på högvarv, fler får jobb och skatteintäkterna ökar.
Saab lanserar Frida Öhrn!
Frida Öhrn i det okända bandet Laura. Klättrar tydligen snabbt på singellistan oxå. Låten går att ladda ner fritt via Saabs hemsida. Här är en väg dit.
Rövargänget
Här är en annan av bilderna som togs vid samma tillfälle och som jag egentligen gillar bäst!

Sverigedemokraterna och mitt människoförakt
Debatten blev jobbig att se, trots att jag inte innan känt mig osäker på Monas förmåga att bemöta Sverigedemokraterna. Jag tycker helt enkelt att Jimmy Åkesson fick aldeles för mycket talartid. Han skapade utrymmet att säga allt det han hade tänkt. Mona lyckades inte stjäla tiden lika bra.
Sd med Jimmy i spetsen förespråkar ett samhälle och en människosyn som jag tycker är riktigt otäck. Han gör det dessutom med glöd och egen övertyglese. När mänskliga krafter vill sluta sig samman i små homogena grupper och menar att invandrare är roten till det onda, är det människans mest obehagliga egenskaper jag ser . Det är också där mitt eget människoförakt kommer väldigt nära.
När jag ser Sverigedemokraterna ser jag det jag föraktar hos människan.
Jag har ingen respekt för det rasistiska och det inskränkta. Och det är svårt att debattera och argumentera med människor man inte respekterar. Jag är inte bekväm med den egna känslan som väcks - för i den känslan påminns jag om likheten till den andra.
För någonstans måste det vara föraktet för andra människor som driver Sverigedemokraten.
Jag tycker att Mona på ett bra sätt lyckades synliggöra skillnaderna i hur vi ser på människan och vad solidaritet är. Hon visade att socialdemokraterna står upp för att alla har ett gemensamt ansvar att ge människor skydd och att olikheter är bra för utveckling. Hon lyckades även påvisa att Sd inte tycker det.
Men det riktigt otäcka är inte att Jimmy Åkesson står för en inskränkt och rasistisk politik - det otäcka är att det på arbetsplatser och bland grannar finns någon som gör det.
Andra som kommenterat debatten kan du läsa här.
Primärvården minskas med 30 läkarresurser.
Bara för att skriva ut sjukintygen.
Det är faktiskt brist på utbildade läkare i hela landet. Det innebär att det är troligare att det kommer fattas 30 läkare inom primärvården.
Man behöver inte vara Einstein för att förstå att den borgerliga regeringens politik innebär att det blir svårare för människor att få vård.
[Idag är man glad för varje enskild läkare som man lyckas rekrytera och det fattas fortfarande bemanning på en del tjänster. 30 läkare är riktigt riktigt mycket för primärvården.]
Majoriteten i Örebro kommun försenar bygge av vårdcentral i Ladugårdsängen
När man väl bygger nytt finns det möjlighet att tänka i vidare banor om vad man ska fylla "huset" med. Bland annat finns det planer på att bygga vårdplatser för dementa i anlutning till vårdcentralen.
Bygget skulle påbörjas i år men är nu försenat. Den nya kommunledningen i Örebro kan helt enkelt inte ge landstinget besked i viktiga frågor.
Moralpanikens väktare attackerar lokal blogg
I sin interpellation frågar Ewa om Marie-Louise anser att inlägget står för ett respektfullt sätt att debattera sina politiska motståndare och om det kommer att vara hennes partis tongångar framöver? (läs socialdemokraterna)
Det är väl inte konstigt om Ewa blir upprörd över att Martin pekar på likheter mellan kd:s väljargrupper och sd:s väljargrupper. Men hon verkar framför allt vara upprörd över den bild på Arne Ankas toalettbesök som Martin använt för att illustrera Sverigedemokraterna.
Jag är helt på det klara med att vi politiska företrädare ska stå för vad vi skriver på våra bloggar. Men när man som Ewa attackerar ett enskilt blogginlägg och låter det bli en fråga för landstingsfullmäktige så bidrar hon till att sätta en nivå på det politiska samtalet som jag verkligen inte vill ha.
Om varje ord skrivet av bloggare måste vara politiskt korrekt, så kommer den politiska bloggen förlora både innehåll, spänst och djup. Med sådana förutsättningar blir bloggarna helt enkelt ganska tråkiga.
Ni läsare får gärna kolla in Martins blogg och säga om ni tycker att det är för grovt att länka in en bild på Arne Anka i texten. (ordet slaggprodukter har länken)
För moralpanikens väktare är politisk satir tydligen att gå ett steg för långt. Men att moderpartiet klubbar igenom förslag i riksdagen som innebär att tillgängligheten på vårdcentralerna kommer minska - det har man inget problem med.
The moving castle - sagolik film!
Eftermiddagsfilmen blev Miyazakis "The moving castle".

Filmen avnjöts i liggläge tillsammans med barnen, hemkomna från mormor och morfar och weekend på landet. Filmen är fantastisk - ni som inte tidigare sett den, har ett par njutbara timmar framför er!
Sju års läkarutbildning för att skriva ut förkylningsintyg till arbetsgivare
Förslaget innebär att arbetsgivaren kan kräva att man träffat en läkare och fått ett sjukintyg redan första sjukdagen, annars slipper de att överhuvudtaget betala ut sjukpenning.
Jag tror inte att det kommer ta mer än ett par år från det att lagen är antagen, till att sjukintyg från första dagen har blivit norm istället för att vara ett undantag.
I vårt landsting har vi bestämt att mandatperiodens största prioritering är att öka tillgängligheten i primärvården (vårdcentralerna). En del i det arbetet har handlat om en utvidgad sjukvårdsrådgivning för att öka kunskapen om när man kan nöja sig med egenvård och när man behöver läkarvård.
Jo - tjena! Med detta förslag kommer de allt för få läkarna vara överhopade med arbetet att skriva ut läkarintyg till förkylda partienter som inte behöver läkarvård, istället för att vara tillgängliga för de patienter som behöver vård och behandling.
Var det inte moderaterna som brukade tala om rätt kompetens på rätt plats och att utbildning måste löna sig? Nu vet vi vad de menar med den slogan.
Dumsnålt sparande på verksamhet till de mest behövande
Förutom det mycket tragiska beslutet att stänga demensdagvården (som är otroligt viktigt för att avlasta anhörigvårdare) så spar man bokstavligen in på servetter till dukning, frukt till de äldre och fikabrödet på personalmötena.
Förra året gjorde Örebro kommun ett överskott på närmare 300 miljoner. Under det året gjordes dessutom ett antal kvalitetssatsningar. Årets budgetförutsättningar är inte dramatiskt annorlunda. Trots det vill man spara in ytterligare 200 miljoner i verksamheten. I praktiken handlar det om 500 miljoner i besparingar. I en verksamhet som har både en god och stabil ekonomi.
Örebro kommun med domedagsprofeten Werme i spetsen samlar skattemedel i ladorna istället för att använda en försvarlig del av skattepengar till välbehövliga investeringar, bibehållen kvalitet i förskolan och dagverksamhet för dementa.
Det är så dumt att jag blir arg.
[Med den kortsiktiga politik som kommunledningen för, finns det välgrundade farhågor att kommunen får en negativ utveckling. Werme riskerar därmed att bli den kommunledare som får personifiera begreppet självuppfyllande profetior - och inte på ett bra sätt.]
Moderater vill att Örebro betalar järnvägsspår i Stockholm
I Mälardalens kommuner och landsting finns just nu ett utbrett missnöje med att staten tvingar fram en stor medfinansiering för att Citybanan i Stockholm ska byggas. Konkret innebär det att man tvingar bl.a. Örebro kommun och landstinget att hosta upp många miljoner för att det ska byggas järnvägsspår i Stockholm.
Bygget behövs för att tågen i Mälardalen ska kunna gå i tid och för att tågtrafiken ska kunna vidareutvecklas. I normala fall är det staten som finansierar den typen av satsningar. Nu har man ställt ultimatum till kommunerna - vill ni ha bygget får ni vara med o pröjsa! Och kommuner och landsting tvingas att säga ja - under högljudda protester.
I både Örebro kommun och i landstinget har jag hört moderata politiker beklaga sig över detta sätt att hantera frågan, inte i något sammanhang har jag hört någon höja rösten och säga att det är en bra utveckling. Förräns nu.
Jag kikade runt lite och kom in på moderaten Erik Weimans blogg. Där går att läsa en annan vinkel på det hela:
"Alliansen arbetar nu för fullt med att lösa de låsningar som länge omgärdat satsningar på vägar och järnvägar. Jag har själv deltagit i förhandlingar om sådana projekt och ser med stort intresse fram emot kommande diskussioner. den gamla ordningen, där staten själv svarade för infrastrukturinvesteringar, var helt enkelt inte hållbar eftersom den ledde till en ständig dragkamp mellan olika delar av landet. Nu får varje region själv visa sin goda vilja om satsningar ska komma till stånd."
Jag tycker inlägget är anmärkningsvärt.
Slutna ögon och blind tro styr dagspolitiken
Folkpartiets fullmäktigeledamot George Barsom beskriver i radion idag hur den nya majoriteten är mer upptagna med att komma överens internt och att kompromissa än att ta vara på satsningar som kommit fram i dialog och stor medverkan.
Får se om den nya majortieten är mer intreserad av att lyssna när kritiken kommer inifrån de egna leden än när oppositionen påtalar uppenbara brister.
Risken är dock att man fortsätter att blunda och köra och helt enkelt förutsätta att man har ett öppet ledarskap bara för att man påstått det.
Att inte kunna hålla isär sina åsikter om hur saker bör vara med fakta om hur det faktiskt är, genomsyrar dessvärre den borgerliga politiken.
Ett exempel är när man inte kan svara på frågan om hur mycket man kalkylerar med att socialbidragen kommer att öka i kommunen efter att folk stämplat ut från a-kassa eller inte får aktivitetsstöd. Svaret är - det kalkylerar vi inte, vi tror på regeringens politik.
Inte kan väl ens de som tror på att regeringens politik leder till fler jobb, låta bli att inse att det med deras väg dit kommer bli fler människor utan inkomst? Nej - vi sluter ögonen och städar bort våra tvivel.
Är det kd som för med sig blind tro ända in i politiska beslutande församlingar?
100 dagars bromssträcka
I den har vi samlat det mesta tok som den nya majoriteten så här långt gjort och som bromsar kommunens utveckling. Vi plockar även fram exempel på förslag man lagt som visar på ett systemskifte.
Rapporten är enkelt skriven och innehåller konkreta exempel. Den ger en översiktlig bild av vad som faktiskt håller på att hända i kommunen utan allt för mycket uppmärksamhet.
Presskonferensen var välbesökt och jag hoppas att media blir mer intresserade av att uppmärksamma konsekvenserna av den förda politiken. Och att man inte släpper frågorna i och med en gångs rapportering.
Ett exempel som vi kunnat se i tidningen idag är förslaget om att minska parkskötseln, dra in på blomsterutsmyckningarna och inte ha vatten i bostadsområdenas plaskdammarna i sommar (bland annat i Rosta). En ganska liten artikel. Hur många uppmärksammade den? Hur många vet inte om vad som händer?
Alla dessa försämringar och besparingar sker samtidigt som kommunen har en god ekonomi. Det är inte ett ekonomisk kris, det är inte bantningsår eller lågkonjunktur. Jag har normalt en god förståelse för att ekonomin till slut styr vad av allt man kan genomföra och jag tycker det är viktigt att man tar ansvar för ekonomiska beslut. Men det som sker nu är inte exempel på det.
Vi har hela tiden haft alternativa budgetförslag. Budget som bygger på samma ekonomiska förutsättningar som majoriteten har. I rapporten framgår också vad vårt alternativ är.
En låååång fredag
Det var snabbt gjort, och nu då?
Rekordung feminist?
- Varför är det nästan inga tjejer som bestämmer? Det ser ut som om man skulle behöva åka med bussen till stan och gå runt och säga "kvinnor vill bestämma mer" och ha sådana där papper på pinnar med sig. (ja - hon sa kvinnor)
Jag vet att jag är politiskt aktiv och dessutom aktiv i jämställdhetsfrågor - men jag är förvånansvärt lite av demonstrations feminist och jag kan inte påminna mig att jag diskuterat kvinnors brist på politiskt inflytande i dotterns direkta närhet. Samtidigt sker det givetvis politiska diskussioner i vardagen som hon hör och snappar upp ett och annat från. Hon har varit med på förra årets förstamaj-tåg, men det är den enda demonstration som jag vet att hon sett. Och eftersom jag känner henne och vet hur hon ser ut när hon kommit på något så tror jag faktiskt att det var en egen upptäkt hon gjorde och reflekterade kring, just där framför nyheterna.
Jag lovade i alla fall att hon snart ska få göra sådana där papper på pinnar och åka med bussen till stan och säga "kvinnor vill bestämma mer".
Bästa politiska bloggaren
Han är istället en helt (o)vanlig Gävlebo.
När Matte skriver om politik lyckas han alltid med konststycket att fånga det som händer mitt i prick.
Här är inlägget you wanted this.
Attraktivt kulturutbud bidrar till bättre äldreomsorg och fler jobb
När människor ska bestämma var de vill bo är det givetvis en mängd olika saker som avgör. Möjligheter till arbete och kommunikationer är givetvis avgörande för många. Annat som generellt får ett stort genomslag handlar om kultur. (Vi kan bland annat se exempel på det utifrån hur studenter gör val till universitet och högskolor.)
Vilket utbud av kultur, nöjen och dynamik som finns på en ort påverkar hur den uppfattas och vilka människor de attraherar. Vi behöver inte gå utanför vårt län för att se exempel på detta.
Nora är exempel på en kommun som generellt kan anses attraktiv och man har en tillflyttning av både välutbildade och välbetalda invånare. Laxå är exempel på en kommun med motsatt utveckling.
Jag ska inte påstå att det är befintligt kulturutbud som är allenarådande i det sammanhanget, men jag tror verkligen att kultur i olika former har betydelse för attraktionskraft och utveckling. Det gäller även i större format.
Kultur är viktig på flera plan. Dels för den personliga utvecklingen genom egna möjligheter att stimulera kreativitet och pröva på olika uttrycksformer. Dels som kulturkonsument där upplevelser ökar vårt välbefinnande och kanske även provocerar oss att tänka om och tänka nytt, och dels utifrån rent tillväxtekonomiska aspekter.
De kommuner som lyckas attrahera välutbildade och välbetalda invånare får större skatteunderlag att skapa en bra kommunal verksamhet för. Man får även större möjligheter att attrahera arbetsgivare och investerare.
Jag tycker att det är viktigt att skapa goda förutsättningar för kultur utifrån alla de aspekterna. Vi behöver de proffessionella kulturutövarna med bredd, dynamik och djup. Vi behöver förutsättningar för att var och en ska få möjlighet att utveckla sin egen kreativitet ur olika aspekter.
Och vi behöver en tydlig strategi för att fortsätta utvecklingen av en dynamisk kultur i vårt län och i vår region. Förutom strategi krävs förstås även resurser.
Att utveckla kulturen är att utveckla de långsiktiga möjligheterna för en god äldreomsorg och nya företagsetableringar. Men ibland är det svårt att se sambanden, särskilt när olika intressen står mot varandra och skattemedel ska fördelas. Mitt politiska uppdrag handlar delvis att förtydliga dessa samband. Det är en jäkla kul och viktig utmaning!!!
Tafflig kommunpolitik
Trots en djup respekt för demokratin och det politiska systemet så är jag oroad på riktigt.
Regeringen tar beslut efter beslut som handlar om ett stort systemskifte där de som har det väl förspänt är vinnarna och de som har det tufft är förlorarna. Skillnaderna mellan människor ökar i en takt som är svår att ångra och vända.
Samtidigt som den nationella politiken oroar mig på ett djupt plan så är det den nya politiska majoriteten i kommunen som på allvar kan reta upp mig. Jag brottas fortfarande med känslan av att de gör ett rent taffligt jobb och kör på utan att lyssna det minsta till andras kunskap eller kritik - antingen för att man är makfullkomlig eller för att man är rädd att visa sin okunnighet.
Ett exempel är cirkusen kring förslagen till nya resursfördelningsmodell för skolorna. ALLA partier hade varit med i arbetet och kommit överens - men så gör det ansvariga kommunalrådet Bondeson ett utspel om att han inte är beredd att följa överenskommelsen. Självklart undrar vi i oppositionen vad han håller på med. Då tycker han att det är oppositionen som beter sig illa. Det är så jäkla fräckt, och man bara häpnar över vändningen.
Man häpnar faktiskt om och om igen över Örebros kommunledning. Och blir stum eller ilsken.
Och det kanske är så att diskussionsklimatet är väl hårt - även från vår sida. Men det är svårt att föra en sansad och konstruktiv dialog när den borgeliga majoriteten inte vill ha diskussioner och håller hemliga möten för att inte behöva möta kritik eller inte vill svara på frågor.
Ibland undrar jag om det är så enkelt att de inte förstår vad de gör, andra gånger tror jag att det är väldigt medvetet. Antagligen är väl sanningen som alltid lite av "både och". Och oavsett grad av medvetenhet så är konsekvenserna allvarliga - och otroligt svåra att skapa någon som helst debatt om.
Är Örebro för litet för att härbärgera världsartister?
Jag hade ett möte med henne idag för att lyssna på hennes funderingar och farhågor om framtida möjligheter och långsiktighet.
Det är på tiden att vi politiker i kommun, landsting och region på riktigt bestämmer oss för om vi vill att den moderna dansen ska sätta Örebro på kulturkartan eller om vi anser att staden är för liten och ointressant för att härbärgera världsartister.
Ja - eller nej?
Trött på musiken
Med solen och våren känns mycket gammalt och slitet. Och förutom någon slags utrensande storstädning vill jag gärna förnya lite.
Det är inte bara de gamla halvvissna växterna i köket och sovrummet som känns unket - musiken i min Mp3 är totalt fel. Dessvärre finner jag inte heller att skivorna i cd-hyllan stillar behovet.
Glatt, spirande, fartfyllt, tungt, välgjort, slamrigt - vad som helst går ner! Men aldrig svensktopp/schlager och för stunden är jag inte intresserad av något allvarsamt, sparsmakat och dystert.
Så tipsa gärna vad jag behöver fräscha upp skivhyllan med och som är helt rätt i öronen under morgonpromenaden till jobbet!